Recension Metal #Abbath #Immortal

Abbath på Sweden Rock 2025: Black metal på egna villkor

Fredrik Engström
Petri Niskanen
5 juni 2025
Sweden Rock, Sölvesborg
3.5/5
Abbath på Sweden Rock 2025: Black metal på egna villkor

När Abbath – eller Olve Eikemo, som han egentligen heter – kliver upp på Sweden Stage under Sweden Rock Festival 2025 är det med en närvaro som är lika delar kaos och självklarhet. Hans ikoniska utstrålning, präglad av corpse paint och spektakulära poser, sätter omedelbart tonen för kvällen. Det är svårt att avgöra om något är planerat eller spontant – och det är precis det som gör det så underhållande för publiken. Abbath balanserar på en tunn linje mellan skådespel och genuin kontakt med åskådarna, vilket gör varje ögonblick levande och närmast oförutsägbart.

Redan från första sekund sätter han tonen med sin karakteristiska blandning av rå attityd och sned humor. Hans små utbrott mellan låtar, de medvetet överdrivna gesterna och den isande blicken förstärker intrycket av att han bjuder in publiken i sin egen märkliga värld – en värld där gränsen mellan allvar och satir suddas ut. I denna miljö råder klassisk black metal, hårt rotad i genrens estetik och uttryck; inga kompromisser, ingen tillrättalagd glans, bara skoningslös energi. Fokus ligger tydligt på materialet från hans tid i Immortal, det legendariska norska bandet där Abbath var frontfigur och låtskrivare i nästan två decennier. Det märks att det är dessa låtar – med sina vassa riff, intensiva trumspel och frostiga atmosfär – som ligger honom närmast om hjärtat, även om hans solomaterial också får utrymme. Det är musik som varken ber om ursäkt eller söker godkännande; den bara är, och den fyller varje vrå av festivalområdet med rå kraft.

Samtidigt finns en fascinerande kontrast mellan musiken och festivalens ramverk. Black metal förknippas ofta med mörka, trånga klubbar där intensiteten nästan blir kvävande – långt ifrån Sweden Rocks vidsträckta, ljusa festivalområde en ljummen försommarkväll. Men det oväntade mötet mellan genrens kalla uttryck och den varma, utomhusbetonade inramningen visar sig fungera överraskande väl. Pyrotekniken är ymnig och eldfängd: lågor skjuter upp och sveper över scenen, vilket ger föreställningen dimensioner bortom frost och natt. Istället för isiga vindar omfamnar publiken hettan från scenshowen, och den visuella kontrasten förstärker atmosfären ytterligare.

Kanske är det just denna balansgång Abbath bemästrar allra bäst – att hitta en nerv mellan mörker och glimtvis självdistans, mellan ursinnig musikalisk aggression och absurda inslag av humor. Framträdandet är långt ifrån en polerad, sömlös produktion. Här frodas det oförutsägbara, det levande, det mänskliga. Varje låt, varje mellansnack, varje blick ut i publikhavet andas äkthet och ogenomtänkt känsla snarare än teknisk perfektion. Det är en påminnelse om att black metal handlar om att förmedla en känsla, att beröra och utmana – och på den fronten levererar Abbath kompromisslöst. Sweden Rock 2025 får se honom på sitt mest karaktäristiska, där både fans och nyfikna åskådare bjuds in i hans frostbitna, men samtidigt flammande, universum.

Dela:
Betygsätt denna recension:

Kommentarer (0)

Lämna en kommentar

Genom att skicka en kommentar samtycker du till att vi lagrar uppgifter du anger, inklusive e-postadress om du fyller i den, för att visa, moderera och hantera kommentarer enligt vår integritetspolicy.